Lösningen av autoimmunitetens pussel sitter i samspelet mellan tarmen, gener och miljö, där tarmpermeabilitet (läckande tarm), genetiska störningar och olika miljö utlösare sammanfaller för att skapa autoimmun sjukdom.

Allt fler diagnosticeras med en autoimmun sjukdom. Mer än 100 olika sjukdomar har klassificerats som autoimmuna till sin natur, t.ex. Lupus (SLE), Reumatoid artrit, Hashimotos tyreoidit, Multipel skleros, Celiaki, Chrons, Ulcerös kolit, Sjögrens, Addison, Diabetes T1, Alopeci och Psoriasis m.fl. Men alla har en sak gemensamt: Kroppen attackerar sig själv.

De bakomliggande orsakerna till autoimmun sjukdom är multifaktoriella och komplexa, än så länge har för lite uppmärksamhet fokuserats på att bestämma de centrala orsaksfaktorerna. Att öka kunskapen om mekanismerna för den autoimmuna processen ger effektiva och trovärdiga tillämpningar som kan förebygga och eller behandla olika utlösare och inflammatoriska mediatorer av autoimmun sjukdom.

Den autoimmuna triaden.

I minst 50 år har industriländer upplevt en dramatisk ökning av autoimmuna störningar. I Sverige har ca 1 miljon diagnostiserats med IBS (Irritabel Bowl Syndrom), 50 000 har typ 1 diabetes, ca 30 000 Chrons, ca 30 000 Celiaki och ca 500 000 har diagnostiserats med en sköldkörtelsjukdom (det finns dock många som inte fått diagnos) varav ca 10% med den autoimmuna varianten Hashimoto. De vanligaste symptomen på låg sköldkörtelfunktion är i dag så vanliga att de nästan räknas som normala.

Den autoimmuna triaden består i genetisk mottaglighet, antigenexponering och ökad intestinal permeabilitet. Forskning har visat att försämrade slemhinnor bidrar till autoimmun förekomst. Den är oftast förhöjd hos individer med funktionella gastrointestinala störningar som till exempel dyspepsi och IBS (som är en ”slasktratts” benämning för många olika typer av mag-tarmproblem).

Celiaki och Non-Celiac Gluten Sensitivitet (NCGS) 

Man har upptäckt ett protein, Zonulin, som frigörs som svar på en genetisk eller miljömässig utlösare. Proteinet förändrar strukturen i tarm-epitel-förbindelserna (TJ- tight junctions). Försvagade TJ ger en intestinal permeabilitet (läckande tarm) och då kan s.k. antigener-makromolekyler, gifter, toxiner, osmälta proteiner eller annat från tarmen släppas in i kroppen. Kroppen uppfattar dessa som inkräktare och går till försvar. Zonulin är som en huvudregulator av intestinal permeabilitet som öppnar dörren till flera kroniska inflammatoriska tillstånd.

Att motverka de faktorer som leder till autoimmun sjukdom – triaden av intestinal permeabilitet, genetik och miljöfaktorer – kan kräva funktionsmedicinsk multibehandling, där man tittar på kost, stress, hormoner, arv, miljö, livsstil, mögel, gifter och toxiner m.m.

Stress, hormonbalans och emotionella sår

Kvinnor diagnostiseras med 80% av autoimmuna sjukdomar, ungefär två till tio gånger oftare än det gör hos män. Kvinnor verkar få större inflammatoriska reaktioner än män när deras immunförsvar utlöser, vilket ökar risken för autoimmunitet. Könshormoner tycks vara involverade eftersom många autoimmuna sjukdomar varierar med hormonella förändringar t.ex. de som förekommer under eller efter graviditet, menstruationscykel eller vid användning av syntethormonella preparat t.ex. preventivmedel m.m.

Andra riskfaktorer kan vara: Hormonella obalanser, stress, psykisk ohälsa, trauman, obearbetad sorg, livsmiljö, relationer, inflammatorisk kost och livsstilsfaktorer, men även efter graviditet eller hur du föds t.ex. vaginalt eller med kejsarsnitt, bröstmjölkens inverkan på immunsystemet och microbiomet hos den nyfödda. Att komma fram till grundorsaken gör det möjligt att minska risken för autoimmunitet och eller metabola syndrom / kroniska sjukdomar.

Sköldkörtelbesvär är bara ett exempel på många kroniska besvär som drabbar främst kvinnor.

Graviditet kan utlösa Hypotyreos / Hashimotos

Det är vanligt att sköldkörtelproblem börjar efter graviditeten.

Det är ganska vanligt av flera skäl:

• Förändringar i immunfunktionen, under och efter graviditeten.
• Redan befintliga stressfaktorer för kroppen (obalanser i blodsockret, matintolerans, tarminfektioner, andra autoimmuna sjukdomar och näringsbrister).
• Gener och Epigenetik.

Autoimmuna sjukdomar är i allmänhet vanligare hos kvinnor och forskning tyder på att kvinnors mer komplexa hormonsystem blir överaktiverade under och efter graviditeten.

Hypofysfunktion och kronisk stress

Graviditet kan också orsaka hypotyreos genom att minska hypofysfunktionen. Hypofysen ligger vid hjärnans bas och fungerar som en lill-chef för kroppens hormoner, medan Hypotalamus är stor-chefen.

Kroniska stressfaktorer som t.ex. tarminfektioner, matintoleranser, blodsockerobalanser och hormonella obalanser (många kvinnor har en kombination av alla dessa) kan försämra hypofysfunktionen.

Som ett resultat misslyckas hypofysen med att signalera till sköldkörteln att släppa tillräckligt med TSH för att stimulera sköldkörtelns aktivitet. Med andra ord kan sköldkörteln vara helt bra men ingen säger åt den att gå till jobbet, eftersom den utmattade hypofysen har somnat på jobbet.

För många kvinnor märks detta inte bara som en låg sköldkörtelfunktion, utan också genom andra hormonella obalanser. Eftersom så många kvinnor går in i graviditeten med någon form av binjurestress, ökar det kraven på hypofysen.

Hormoner samverkar

Hormoner jobbar ofta ihop med varandra. Ett exempel är i OAT Axeln (Ovarie Adrenal Thyroid) där kommunicerar sköldkörteln med binjurarna och äggstockarna. T.ex. en slutkörd stressad kropp (binjurarna) vill inte ha en hög ämnesomsättning (sköldkörteln) eller graviditet (äggstockarna).

Det är därför viktigt att man testar sina binjurar (Kortisol, helst med ett salivtest för att se vad som finns fritt och tillgängligt, lägg gärna till hormoner) före man påbörjar någon form av sköldkörtelbehandling, eftersom det kan vara svårt att veta vad som är ”hönan eller ägget” i OAT-axeln.

Sköldkörtelbesvär är ett vanligt problem vid förlossningsdepression men även bristen på progesteron kan vara en annan vanlig orsak, eftersom du inte får tillräckligt från binjurarna (progesteron är byggmaterial till kortisol) förrän du börjar ägglossa ordentligt igen.

Stress påverkar våra hormoner och neurotransmittorer 

Hormoner och neurotransmittorer (signalsubstanser) är kemiska ämnen som fungerar som budbärare i kroppen och vid stress sjunker t.ex. serotonin och dopamin men vi kan även få sämre näringsupptag, matsmältning, sömn, hud och immunsystem under stress. Hormonsystemet går på högvarv och vi blir utbrända. Det är viktigt att leta efter grundorsaken och rätta till den.

Mosaik av autoimmunitet 

Många använder immunundertryckande och cytotoxiska läkemedel för att sänka antikroppsnivåerna i autoimmun sjukdom. Det upptäcktes emellertid 2003 att en autoimmunitet startar många år innan symtom visar sig. Diagnos i det skedet innebär att förebyggande åtgärder kan påbörjas tidigare, istället för att vänta på att sjukdomen ska utvecklas. Frustrationen är att man vet att antikropparna finns flera år tidigare, kanske till och med upp till 40 års inkubationstid för vissa typer av autoimmunitet.Så ignorera inte de antikroppar som hittas, det kan vara ett tecken.

När det gäller utlösare så är kost och livsstil nyckeln. Miljöutlösare innefattar toxiner, bakterier och patogener som kan orsaka molekylär mimik som kan förvirra immunsystemet. Intressant nog kan hög dos D vitamin visa sig vara ett bra sätt att sänka antikroppar hos vissa patienter.

Ha uppsikt över alla antikroppar och vidta åtgärder för att sänka dem och därmed minska din risk att utveckla sjukdomen.

Glutenfri kost och näring

En annan viktig sak att poängtera är att nästan alla könshormoner byggs av kolesterol och fettlösliga vitaminer behöver fett, något som vi blivit lärda att vara rädda för. Andra näringsbrister som är vanliga vid hormonella obalanser är t.ex. B-C-D-vitaminer, järn, zink, selen, jod (vid låg sköldkörtel), magnesium, fett och protein etc. Det är t.ex. vanligt att man misstolkar symptom som frusenhet, kalla händer och fötter och associerar det enbart med sköldkörtelproblem, när det faktiskt kan bero på proteinbrist, t.ex. ca 30% av alla proteiner vi äter går enbart till kroppsvärme.

Vi saknar helt enkelt ”byggmaterial” till kroppens funktioner. Men återigen är det viktigast att optimera sin mage och tarm för att kunna ta upp den näring du stoppar i dig.

Att äta t.ex. gluten ökar behovet av sköldkörtelhormoner och gluten verkar kunna överstimulera immunsystemet. Det är mycket sällsynt att hitta en person med t.ex. Hashimoto som inte har någon grad av glutenkänslighet eller celiaki. Celiaki definieras generellt som ett autoimmunt svar på tarmvävnader vid glutenexponering.

För vissa kan inflammationen rikta sig mot lederna, vilket skapar smärta och svullnad. För andra följer hudutslag och hudsjukdomar. Många andra drabbas av inflammation i hjärnan, vilket resulterar i hjärndimma, humör- och ångeststörningar eller minnesförlust.

Använd gärna probiotika, en hälsosam diet (utan gluten, minska på s.k. antinutrienter, oxalater, fytinsyra och eller andra växtgifter, ibland även Goitrogener) och säkerställ D-vitamin nivåer, som en behandlingsstrategi för att sänka riskfaktorerna och för en bättre hormonhälsa.

Vad som händer i tarmen stannar inte i tarmen 

Funktionsmedicin ger en bättre ram för att ta itu med de grundläggande orsakerna till kronisk sjukdomsutveckling. Det är ett av de bästa verktygen vi har för att omvandla epidemin av kronisk sjukdom till en epidemi av hälsa.

För vad som händer i tarmen stannar inte i tarmen. Det är viktigt att förstå de mekanismer som tillåter ämnen att passera tarmbarriären för att kunna informera om sjukdomsförebyggande behandlingsstrategier, för att hälsa betyder inte alltid frånvaro av sjukdom.

Summering

De främsta drivkrafterna för den kroniska sjukdomsepidemin är de dagliga interaktionerna mellan individens genetik, miljö, toxiner, kost, mage, tarm, hormonella balans, stress samt livsstilsval. Med hjälp av holistisk individuell coachning kan man hitta ett sätt att lägga det autoimmuna och eller kroniska pusslet.

Ju mer du förstår om autoimmunitet, hormoner, glutenfri kost, hälsa och livsstil, desto mer sannolikt är det att du lyckas hantera din hälsa.

 

Om Funktionsmedicin 

Funktionsmedicin är ett förebyggande, holistiskt och individualiserat tillvägagångssätt, som syftar till att finna grundorsaken, stödja livskvaliteten och förebygga sjukdom. Varje patient är unik och varje kropp är ett holistiskt system. Man tittar på hela personen, historia, hormonella balans, livsstil, kost, och mental- och känslomässig hälsa. Inom funktionsmedicin betonas livsstilsförändringar och näringstillskott som komplement till traditionell sjukvård.

Eva-Lotta Ryd kan nås på www.funktionsmed.se och info@funktionsmed.se

Med vänliga hälsningar
Eva-Lotta Ryd, ND
Certifierad Funktionsmedicinsk terapeut,
Hormonterapeut, Andningsinstruktör, Lic. Kostrådgivare

Hemsida www.funktionsmed.se
E-post info@funktionsmed.se
Facebook www.facebook.com/funktionsmed
Organisation www.funktionsmed.se/organisation

Recensioner www.funktionsmed.se/recensioner
Du vet väl att du kan boka mig som föreläsare, läs mer under föreläsningar.

Hör mig prata om Funktionsmedicin och hormonhälsa 😊
🌿i PODCAST eller i SPOTIFY hos ”The JOLO way podcast”🌿